Nu är jag hemkommen, väläten och välshoppad. Detta inlägg tillägnar jag maten, shoppingen presenterar jag i diverse (tidsinställda) inlägg under morgondagen.

På fredagen drog vi direkt till Griffin's och käkade fin steakhousemat. Blandade grillspett med olika kött/korvar, pommes, bea och Weissbier. Pommesen och bean får högsta betyg, jag åt så mycket så jag förfasade ett gallstensanfall på natten (eftersom jag äter pommes ca 2ggr/år), men köttet var inte riktigt så tiptop som man hade kunnat önska. En bit var nästintill rå och lammet var allmänt tråkigt. Men det som drog ner helhetsintrycket ordentligt var servicen, som faktiskt inte ens existerade. När man har begränsad tid ska man varken behöva vänta i en kvart innan de tar upp beställningen eller att ingen ger ens bord någon uppmärksamhet såvida man inte skriker på dem. Alla och envar kunde se att personalen var stressade och att stället var överbefolkat, men man kan fortfarande sköta det betydligt snyggare. Nej, något återbesök blir det inte tal om.





På lördagen hade vi planerat att käka hemma hos min moster, eftersom det kan vara ganska skönt att bara vara inne efter en heldag på stan. Dessutom kan man dricka jävligt bra viner, vilket man då inte har råd med på krogen. Förrätten vi gjorde bestod av kryddstark lax på en bädd av sallad, honungsmelon och granatäppelkärnor med wasabisås och lime. Till det en fasligt god Champagne, som jag visserligen har druckit förr, men hey...



Sedan var det dags för ankan. Till ankan gjorde vi en lasagneliknande bakelse med en fyllning på champinjoner, trumpetsvamp och kronärtskockor. Rödvinssky och en liten sallad på det. De där bakelserna var gigantiska (dessutom gjorde morsan min större än de andra, haha), så gissa om jag var mätt sen? Hur jävla gott som helst!
Till detta drack vi en Henschke, något min mor och moster har varit frälsta på tidigare men som jag aldrig har provat. Själva vinet var riktigt komplext, rikt och välgjort. Men stilen motsvarade inte riktigt mitt ideal. Den hade en eftersmak som kvarlämnade ett slags unket os på mina smaklökar. Eftersom de godaste röda jag har druckit har varit Barolo så är det ganska förståeligt att det här inte riktigt var min typ. Hur som helst så var vinet naturligtvis riktigt gott och passade mer än utmärkt till ankan.



Efter denna brakmåltid var det bara att inmundiga några espresso och praliner och därefter däcka. Älskar att ha en släkt som värdesätter mat och vin. Längtar redan till nästa stockholmsvisit!