Mechanic manic black assassin


Mörkret släpper sakta sina fjättrande klor om horisonten. American Storm fyller rummet, kaffekoppen värmer mina händer och just nu finns det ingen plats i världen där jag hellre hade velat befinna mig.

Kanske är det så att jag både vågat och vunnit. Kanske är det en ny dag som gryr.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0